oktoberskorpion

Jag skulle fan powerwalka! Har skjutiti upp det hela förmiddagen och hela lunchen för att jag skulle skriva tills det stod mig upp i halsen och all inspiration var slut. Detta gjorde jag och drog på mig mina walkingtights och vad händer, jo himlen öppnar sig och det ösregnar! ANUS!

Men vi får väl se om ordspråket, 'Efter regn kommer solsken' stämmer då...
Fet risk, det är ju JAG!

Alltså, man kan fan inte bo här om man, utan att bli våt och riskera att förfrysa någon kroppsdel, vill ha kontinuerlig gratis utomhusmotion på hösten.

BAJS!


Update!
Efter regn kom faktiskt solsken. Jag trotsade dock först regnet och hann bli ganska våt innan solskenet kom. Men jag fick i alla fall en mycket skön powerwalk, nästan helt ensam längs Ribban. En rekommendation - powerwalk, regn och Beastie boys - An open letter to NYC i mp3-n = en oslagbar kombination!

Är jag T-R-E-T-T-I-O-F-Y-R-A år GAMMAL.
Som min kära vän sa på mobilsvararen, vi börjar bli gamla och de grå börjar komma. Fast än så länge har jag inte hittat några grå, enbart ett jävligt ostyrigt svall. Det lever liksom sitt eget liv och vill absolut inte rätta in sig i ledet. Kanske en påminnelse om hur man bör leva...
Vem fan avgör förresten egentligen när man är för gammal för något? Blir man någonsin för gammal för något om man bortser från fysiska förutsättningar? Är det någon outtalad samhällelig norm som säger ifrån när man ska back off? Jag funderar faktiskt ofta på dessa frågor och undrar stundtals hur omvärlden ser på mig.
Härom veckan var jag på, SOLO och letade efter de perfekta svarta caprijeansen. De hade inga svarta men försäljaren ville gärna visa ett par, Evisu som var typ strategiskt slitna och väldigt, too much på något sätt, de var butikens stolthet sa han.
Jag log och sa att de kanske hade kunnat vara aktuella om jag var tio år yngre. Han menade då på att han blev ledsen när han hörde någon säga så och vi diskuterade detta en stund.
Denna försäljare var mellan 25 och 30, fast nog mer åt 25-hållet och jag undrar om han fortfarande hade tyckt likadant om han var 34. Nu är jag väl inte direkt representativ för en ålderskonservativ klädstil och klär mig oftast tio år yngre än min ålder, om man nu ska kategorisera. På senare år har jag nog dock ändrat uppfattning om vad som klär och inte. Men har detta med åldern och göra eller har detta med mina förändrade personliga preferenser att göra, eller är det en mix av båda?
Jag vill gärna säga precis som försäljaren då jag anser att samhället fortfarande är aningen för åldersfixerat och ålderskategoriserat och då återstår egentligen endast frågan, varför tyckte jag inte att Evisujeansen var snygga?

AAHH, sitter här efter en lång powerwalk, i vinröda träningsbyxor, grå munkjacka och raggsockar, nyduschad och insmord med ett stort glas kaffe. Ibland är det skönt att leva.
Fast powerwalken var dock inte helt underbar. Fick håll efter en stund, vilket innebar att jag fick sakta ner på tempot ett tag och det gjorde att jag kom i ofas med rytm och flås. Gillas inte!

Planer för idag är att sammanställa de rättade proven, dvs. att göra någon slags statistik över svaren då de ska ingå i en undersökning som ligger till grund för mitt examensarbete. Känns väl inte helt lockande men måste göras då de ju ska lämnas tillbaka i morgon. Dessutom ska det bli jävligt skönt att göra någonting på det där arbetet som just nu är helt försummat. Efter detta ska jag spåna lite på projektarbetet. Jag kan inte vara med på gruppträffen i morgon eftersom jag ska vikariera på skolan vilket ju gör att man känner lite press att producera något i gengäld.
Ska även hämta, Montecore (utan kråka tyvärr), som ligger på kassaservice och väntar på mig. Finns ju då  stor sannolikhet att jag börjar läsa den typ direkt.
På tal om detta så är ju snyggKhemiri nominerad till Augustpriset  för just den boken, häftigt och respect! Utan att ha läst varken den eller någon annan av hans mednominerades böcker, utser jag honom till vinnare. Är efter, Ett öga rött övertygad om att han är bäst och snart har ju jag läst den, så då vet jag.
Funderar dock på att köpa ena rivalen, Sara Stridsbergs - Drömfakulteten. Den verkar också helt fantastisk.

För övrigt ska jag (försöka) börja leva efter devisen att inte lägga saker på hög utan göra sådant som kan göras direkt, direkt. Herregud, ibland kan en soppåse stå överfull i dagar utan att bli slängd, men man går lik förbannat förbi den varje gång man går ut. Hur svårt kan det vara?
Jag kan bli fruktansvärt avundsjuk på- men kanske framförallt imponerad av effektiva människor och JAG behöver effektivisera mig själv och min tillvaro! Tänk så mycket tankeverksamhet som går åt till att fundera över saker som borde bli gjorda, vilket ju i slutändan faktiskt medför att de bara framkallar ångest. Detta ska jag därmed ändra på starting today!
Jag slängde faktiskt en soppåse som stått i trappan sedan igår direkt när jag kom hem från powerwalken och då slog det mig.
Därför ska jag inte ödsla mer tid här. Ska läsa tidningen och sedan börja jubba.

Sill!

Nu ska jag städa lite!
Läste för ett tag sedan i Expressen, Aftonbladet eller någon annan typ av sådan seriös tidning att, oordning kan ge ångest och självklart!
Oftast sitter man ju bara och stirrar på röran och tänker, Skit i dubbel bemärkelse.
Jag tror även att en viss struktur omkring sig främjar ett mer organiserat arbetssätt, vilket jag är i mycket stort behov av. Är väl inte den man direkt förknippar med organisationsförmåga. Har dock på sista tiden märkt att jag måste lära mig detta, inte minst i rollen som lärare.
Detta ska jag då allvarligt försöka ändra på genom att ta ett städtag här och NU.

Det är ju ändå ingen som svarar på mina mail. Varken kursare i min projektgrupp, till vilka jag mailade ut ett förslag på definition av hållbar utveckling i ett livslångt lärande, eller sambo som jag skrev ett, hur mår du mail till för fleera timmar sedan.
Ingen feedback, inget arbete!
Däremot, Mew-The zookeepers boy och dammtrasa.
Därefter, ett fjärde glas kaffe, tända ljus och eventuellt lite arbete, om jag hinner innan sonen kommer hem. Vi ska ha mysfika som inledning på veckan.

Haj!