oktoberskorpion

Det är Siestafestivalen till helgen. Sambon och jag har varit där två eller tre gånger, fast det var väl typ två år sedan sist nu. Idag när jag stod i Skurre och väntade på tåget hem samlades ett gäng typiska festivalmänniskor i 18-20 årsåldern med packning på perrongen och jag anade ju deras destination och ville bara springa bort till dem och be dem ta mig med. Min fysiska ålder är nämligen inte alls i paritet med min mentala. Jag är fortfarande roskildehippie i hjärtat och det svider alltid lite extra när festivalsommaren drar igång och festivalgängen börjar synas för jag vill fan bara hänga med dem och skita i allt förutom musik, sol, öl och här och nu. Om jag någon gång kommer tillbaka till Roskilde ska jag utföra min och C:s årliga ritual som var att ta varandra i handen och hoppa över en osynlig gräns vid första träpelarna vid ingången till campingen. (läs: träpelarna som för övrigt kanske inte ens finns kvar) Fast om jag någon gång kommer tillbaka orkar jag nog inte tälta utan tar antagligen ett hotellrum så kanske är det äntligen tid att inse att den där roskildehippien nog ändå förändrats.