oktoberskorpion

Är ganska uppochnedvänd, inochutvänd och allmänt förvirrad. I morgon ska jag ta avsked av eleverna och jag känner mig inte alls redo. Får faktiskt lite smått panik när jag försöker tänka på det. Vill heller inte alls lämna mina oftast kära kolleger och tryggheten i arbetssituationen. Shit alltså! De dagar jag gnällt mig sönder och samman, bara upplevt elände med allt  och längtat bort känns väldigt avlägsna nu. Det är jävla skit att inte veta hur livet kommer att se ut till hösten.

Som grädde på moset har jag under några dagar känt av en begynnande förkylning som inte alls är välkommen.
Den ska vackert trängas tillbaka för på lördag smäller det jävlar ta mig. Då är det viktiga poäng som ska tas!