oktoberskorpion

Då var man inne i arbetets trötthelvete igen. Jag är helt dränerad på kraft redan. Fast gårdagen bjöd på guldkorn. Mötte en gammal elev som var översvallande glad att se mig, vilket var ömsesidigt. En elev jag extraundervisade på annan plats förra terminen kom på besök och verkade må bra samt att jag fick en rolig och charmig kommentar av en tredje, "om kärlek varit vatten hade du varit en ocean".  
Det finns stunder som ger hopp men man glömmer ibland alldeles för lätt det som faktiskt håller lågan uppe.