oktoberskorpion

Eller nåt sånt hette filmen jag nyss såg, MEN HALLÅ vad var det för jävla dumt slut, dog hon eller inte? Regissören, manusförfattaren, producenten eller whatever hade nog lite svårt att knyta ihop den, men den var helt ok, om än lite rörig emellanåt. Den var vad sambon sa en typisk en typisk oktoberskorpionfilm, fast han såg typ 5 minuter och kunde då avgöra det. Men han brukar ju iofs ha rätt, vissa filmer faller honom inte alls i smaken, antingen är där för mycket romance eller så är det en typisk skräckfilm, eller "tjejfilm" eller så är de helt enkelt för djupa på något sätt. Det ska vara mycket explosioner, katastofer och gärna en och annan rymdvarelse i sambons val av filmer.

Jag är iofs också väldigt svag för katastrof filmer men det slutar tyvärr alltid med att jag är övertygad om att jorden verkligen kan gå under på det sätt som skildras i filmen, så omgivningen blir ofta utsatt för 20 frågor om riskerna för undergången. Och varför inte, vulkaner, asteroider etc. har ju ödelagt förr! Skit i det nu, jorden snurrar väl förhoppningsvis i sin korrekta bana ett bra tag till.

Förresten var det en skribent i Sydsvenskan som utryckte exakt samma rädsla som mig över de här jävla spindlarna på Pepparholm. Han lyckades dessutom göra mig ännu mer betänksam och orolig då han tog upp scenariet att öresundståget får motorstopp på ön och helvetesdjuren, som för övrigt inte har några naturliga fiender på ön, då med lätthet bordar tåget medan det står still. Då har vi dem snart här ja! Tack som fan herr SDS-skribent, vad du nu än heter! Vissa funderingar kan man väl ändå hålla för sig själv, eller? 

I´m off solid ground, and you´re to blame, they don´t understand, people never do, when it make sense to me. I´ts a new secret I have found.