oktoberskorpion

och ligger i en eller två påsar på vinden.

Magnus är sambons stora äckliga nalle, som nyss kom upp i hans medvetandet efter att ha sett sonens ensamma kanin i den lika ensamma sängen, som iofs inte är ensam längre nu, då sambon beslutade sig för att passa på att svetta ner de nya lakanen.

Det är ju egentligen lite synd om både Magnus och sambon att det har blivit så, men Magnus är faktiskt ganska äcklig...förlåt Slask!

Sonen åkte till Båstad med kompisen och hans pappa kl. 16.30 och ska stanna tills på söndag. Jag har ärligt talat haft riktig praktångest över resan och ångrade mig oändligt antal gånger innan han åkte att jag gick med på det. Va fan, vad som helst kan ju faktiskt hända bara för att JAG inte är med!

Ett tag var jag helt säker på att jag aldrig mer skulle få se honom om jag lät honom gå ut genom dörren. Vad det var som skulle realisera detta skeende har jag dock ingen logisk förklaring till, förutom då att tåget skulle spåra ur, krocka eller nåt annat dödligt. Eller så kunde han drunkna i havet, gå vilse i skogen och frysa ihjäl på natten. 

Jag var tvungen att ge mig ut på en totalt utmattande jogging runda så fort de hade åkt, för att slippa tänka på att han nu faktiskt var på väg mot sin dödliga resa. Och det funkade då det enda jag kunde fokusera på under rundan var att hålla mig själv vid liv.

19.10 ringde sonen och sa att de var framme och att de snart skulle äta kyckling & potatis. Jag vågar faktiskt börja tro att han överlever!

Hans frånvaro innebär också att min alkoholkonsumtion blir högre än planerat denna veckan, nu kan jag ju gå med på festen hos P i morgon, vilket iofs ska bli kul då min lilla, stora bror med trolovad antagligen också ska dit och det var ju inte igår man träffade dem! De kommer kanske hit om innan.

Fast jag ska nog inte cykla dit, cyklar är jättefarliga på fyllan, det fick jag lära mig förra fredagen då jag och sambon skulle cykla hem från J. Efter två kraschlandningar av mig och en av sambon fick cyklarna stanna i ett cykelställ utanför Josty medan vi försäkrade oss om ett längre liv i en taxi.

Men knogarna, benen, särskilt knäet kommer fortfarande ihåg vad jag gjorde förra fredagen.

Jag måste ringa mina vänner! I morgon SKA jag ringa B till att börja med, jag måste ringa B, jag har lovat att ringa B och jag tycker så himla mycket om B!

M måste jag också ringa till, men det är alltid lättare att prata med henne när hon är ensam och i morgon tror jag inte att hon är det. Hon kanske inte ens är hemma själv förresten, hon jobbar nog fan...Ok, jag ringer henne på söndag då, då jobbar hon iaf inte men hon är ju antagligen fortfarande inte ensam, men då får det väl vara så med det!

M är en av de varmaste människorna jag någonsin har träffat, hon är en fantastisk vän, en helt underbar människa, unik i sitt slag. Fast folk som inte känner henne har sagt att hon verkar kall och högfärdig, jag har för mig att det var de orden hon använde. Tänk så totalt annorlunda det kan bli om man dömer på förhand!

Godnatt Magnus på vinden.